Livsmedel Fetter, kolhydrater, proteiner Vi har valt att mer ingående ta reda på fakta om fetter, kolhydrater och proteiner, eftersom vi tycker att det är intressant . Det är ju så viktigt att lära sig om vad man ska äta för att må bra och hålla sig frisk. Vi människor är ju beroende av olika källor från livsmedel och just fetter, kolhydrater och proteiner utgör den största delen av vårt näringsintag. Vi läste nyligen i Svenska Dagbladet att EU nu rekommenderar ett dagligt intag av mindre än 30 % fett och minst 55 % kolhydrater. Men det stod inget om proteiner och det kanske beror på att galna-ko-sjukan nu diskuteras intensivt inom EU. Fetter Fetter är den grupp av näringsämnen som ger mest energi. Fetterna behövs för kroppens energiförsörjning. I biokemiska sammanhang kallas fetter för lipider och är uppbyggda av kol, väte och syre. Den ger mer än dubbelt så mycket energi som proteiner och kolhydrater. Dagskonsumtionen ligger på ungefär 120g, vilket är ca 30 % av energitillförseln. Vid matspjälkningen sönderdelas de i glycerol och fettsyror. Man skiljer på: mättade, enkelmättade och fleromättade fettsyror. Mättade fettsyror: Mättade fettsyror har alltid fast konsistens. De vanligaste är palmitin –och stearinsyra som finns bl a i smör, talg, ister och feta charkprodukter samt laurinsyra som finns i bl. a kokosfett. Enkel omättade fettsyror: Mjuka och flytande fetter innehåller mer enkel- eller fleromättade fettsyror än fasta fetter. En vanlig enkel omättad fettsyra är oljesyra som bl a finns i nötter, oliv och rapsolja. Fleromättade fettsyror: De vanligaste är linol- och linolensyra som finns i bl a i växtfetter som majs- och solrosolja. Dessa fettsyror är essensiella dvs de måste tillföras till kroppen, eftersom kroppen inte kan bygga upp dem. De behövs för vävnadernas normala tillväxt och funktion. Transfettsyror: De är en sorts omättade fetter som bildas naturligt av idisslande djur, och finns i kött och mjölk från sådana djur. Numera framställs dessa i industrier. Ex: margarin, choklad och bakverk. Fetter behövs för:  Kroppens energiförsörjning  Att tillföra de fett lösliga vitaminerna A, D, E och K  Att ge kroppen essentiella fettsyror  Att ge stöd och skydd åt inre organ och motverka värmeförluster. Kolhydrater Kolhydrater utgör den största delen av vårt näringsintag. Dess uppgift är att ge kroppen energi. Kolhydrater innehåller kol, väte och syre. De innehåller väte och syre i samma proportioner som vatten. (Hydros = vatten på grekiska) Kolhydrater bildas genom fotosyntesen och lagras i växter som stärkelse. Människor och djur är beroende av denna livsmedel källa. Vi konsumerar 355g kolhydrater per person varje dag. Minst hälften av vårt energibehov bör täckas av kolhydrater. Formeln för kol är (CO2O)n. De enklaste kolhydraterna är sockerarter, vilka kan bestå av fem (pentoser) eller sex (hexoser) kolatomer.  Monosackarider – glukos och fruktos, som finns i frukt och bär.  Disackarider – sacaros, som finns i vanligt socker, frukt, bär, lök och rotfrukter. Maltos, finns i bröd, groddar och maltdrycker. Laktos, finns i mjölkprodukter och mesost.  Oligosackarider – raffinos, finns i baljväxter.  Polysackarider – stärkelse finns i spannmålsprodukter, potatis, rotfrukter, ärter och bönor. Cellulosa (kostfibrer) finns i vetekli, helkornsmjölk, ärter, bönor, linser, potatis, rotfrukter, grönsaker och frukt. Pektin, finns i bär och frukt, t ex äpple och citrusfrukter. För att vi ska kunna tillgodogöra oss di- och polysackariderna måste de sönderdelas till monosackarider. Kolhydrater behövs för:  Att ge kroppen energi  Viktiga funktioner i ämnesomsättningen  Att med maten tillföra vatten lösliga vitaminer och mineralämnen  God tarmfunktion Proteiner Proteiner finns i alla vävnader och i alla kroppsvätskor. De är byggnadsmaterial för kroppens alla celler. Proteiner innehåller kol, väte, syre, kväve och något svavel. Vid matspjälkning sönderdelas matens proteiner i sina minsta beståndsdelar, aminosyror. Det finns ett tjugotal aminosyror i kroppen. De kopplas till varandra och bygger upp kroppens egna proteiner. Proteiner finns i: ost, skaldjur, kött, fisk, ägg, bröd, mjölkprodukter, bönor, ärter, linser och groddar. 10-15 procent av den energi som maten ger bör komma från proteiner. Nedbrytningen av matens proteiner sker stegvis: proteiner –polypeptider –peptider –aminosyror. Aminosyror är uppbyggda av en kolvätekedja med en karboxylgrupp, COOH, och en aminogrupp, NH2. Aminosyrorna kopplas till varandra och bildar peptidkedjor. Antalet aminosyror i dessa kedjor kan variera från några få till tusentals. En del aminosyror kan kroppen bilda själv medan andra måste tillfåras med maten. Proteiner behövs för:  Uppbyggnad av kroppens vävnader, benstomme, muskler, blod och lymfa  Att ge struktur och stadga åt alla vävnader  Underhåll av kroppens vävnader  Att bygga upp eller ersätta celler.  Att reglera syra- bas- balansen och vattenbalansen Sammanfattning. Kroppen är uppbyggd av celler som förbrukas relativt snabbt. Därför måste ständigt nya celler bildas. För att nybildning ska kunna ske måste vi tillföra kroppen rätt sorts näring. Om kroppen inte får rätt sorts näring och rätt mängd energi ökar risken för bl .a hjärt- och kärl sjukdomar (fetma, försämrad antikroppsbildning, dålig tillväxt osv). Att balansera och variera är A och O för att få i sig god och nyttig mat. Somliga äter gärna för mycket energirik mat, som friterad mat, feta såser och korv och för lite rotfrukter och grönsaker. Andra är så kostmedvetna att de får i sig alldeles för mager mat. Energi håller kroppens ämnesomsättning igång. Energi får vi mest ifrån fett och kolhydrater, men också från proteiner. Energi går åt när vi andas, när vi tänker eller rör på oss. Energi håller kroppens ämnesomsättning igång och den energi vi inte gör av med lagras som fett i kroppen.